Angelica:
Övergången från jägar- samlar- samhället till jordbrukssamhället
Jägar- och samlarsamhället fvt. 10 000 Jordbruksamhället 1700/1800talet
För 10 000 miljoner år sedan började människorna bosätta sig. Detta skedde på olika platser i världen vid olika tillfällen som i Mellanöstern, Indien och Kina.
Man flyttade runt för sina behov, man levde på det man hade samlat, jagat och fiskat, man bevarade inget. Det fanns inga stora samhälles härskare utan man hade sin enskild i sin levnadsgrupp.
Det var små grupper man levde med o dem skaffade få barn eftersom de flyttade omkring så mycket och man kunde bara bära ett barn så det kunde gå flera år innan de skaffade ett nytt.
Man arbetade inte så mycket, utan de var en annan del av livet. Det man jobbade för var föda för dagen.
De var friska o rena men när de bo fäste sig så gick de nedför.
Då kurade man ihop sig o man levde närmre djuren och så fördes sjukdomarna fortare och tillvaron blev smutsigt. Vatten var svårt o hitta eftersom de bofasta smutsade ner det. Det fanns inte någon struktur med hur man skulle exempelvis hantera avföringen.
När man hade bosatt sig så kunde man skaffa flera barn och människobefolkningen ökade då kraftigt under jordbruksrevolutionen. Detta medförde att epidemiska sjukdomar kunde spridas och kunde döda flera människor på en kortare tid, detta ledde till att medel livslängden sjönk. Dock så gjorde den snabba förökningstakten att man blev fler, eftersom man skaffade barn i mycket ung ålder.
Jordbrukarnas dagar såg lika ut, man rörde sig inte runt lika mycket och det var ingen variation på varken kost eller vardagssysslor.
Nu blev det så att skötseln av jordbruksmark och boskap hamnade i centrum. Man började tänka i ägande tankar om privat mark.
De människor som fortfarande levde på jägar- och samlar livsstilen hade ingen förståelse om äganderätt och därför så blev de måltavlor från jordbrukarnas håll. Jägarna och samlarna var inte många i antal men de kunde jaga och var vältränade krigare. De vandrande människor hade då ingen ägo att själva att försvara utan kunde vandra vidare om de fick motstånd vilket inte de bofasta kunde.
Konsekvenser av jordbruk samhälle:
- Man blev uppfinningsrik och man uppfann redskap exempelvis, djurplog och segel
- Ekologiska konsekvenser.
Innan hade man bara begränsat sig med påverkan på miljön. Jordbruket gjorde så att miljön fick dåliga konsekvenser, och synen på miljön ändrades.
Man var inte längre beroende av den föda som vildmarken gav, utan att de kunde odla växter och föda upp djur för att få mat. Man började producera mer o skapa lager med mat istället för mat för dagen.
Man började anpassa miljön för sina behov, som att de avled floder för att kunna ge vatten till sina marker och den marken de använde för att odla brände de först ner allt som fanns på marken och sedan plöjde de o började odla
De viktigaste grödorna var vete, majs och ris, och de viktigaste djuren var får, getter, grisar och kor.
Men det var inte bara dåliga konsekvenser som jordbruket utan man kunde nu säkrad mat genom odling. Man visste hur mycket mat man hade vilket gav fördelar att överleva under vintersäsonger eller perioder av missväxt.
- Man organiserar krig mellan olika stammar, ex om någon försökte ta ifrån någons mark eller ägodelar. Man började skaffa ägodelar först när man gick över till jordbruk som exempelvis djur som man hade på gården.
- Man började dela in tiden i årstider, man förstod årstider mer och kunde kontrollera sköder. Almanackor, sköder, årstid.
I det bofasta samhället uppkom senare klassskillnaderna.
Alla behövde inte längre arbeta för att få fram mat utan de räckte med att en grupp specialiserade sig på sin uppgift och andra kunde odla eller tillverka annat. Och så var det klasser uppkom.
De flesta höll fortfarande på med jordbruk men en del kunde börja arbeta med annat. Som handel och hantverk. Andra blev religiösa och fick då i uppgift att ha kontakt med gudar som människorna dyrkade. Man kunde leva på sina tjänster.
Anda specialiserade sig inom krigsföring för att kunna skydda sig och då kunde börja attackera närliggande områden för mark, materiel och arbetskraft. De slavar man fångade var en stor arbetskraft för samhället.
De formella olikheterna så hade man vissa skyldigheter och rättigheter i den samhällsklass man befann sig i exempelvis präster och slavar hade olika rättigheterna.
Fynd av gravar har bevisat detta, genom att de välnärda var längre o hade levt bättre än de mindre välnärda människor.
Eliter växte fram, samhällets kungar, faraoner osv. Samhället blev större o de små stamledarna började försvinna o började leva mer tillsammans under samma makt.
Nu uppstod civilisationen.
För 10 000 miljoner år sedan började människorna bosätta sig. Detta skedde på olika platser i världen vid olika tillfällen som i Mellanöstern, Indien och Kina.
Man flyttade runt för sina behov, man levde på det man hade samlat, jagat och fiskat, man bevarade inget. Det fanns inga stora samhälles härskare utan man hade sin enskild i sin levnadsgrupp.
Det var små grupper man levde med o dem skaffade få barn eftersom de flyttade omkring så mycket och man kunde bara bära ett barn så det kunde gå flera år innan de skaffade ett nytt.
Man arbetade inte så mycket, utan de var en annan del av livet. Det man jobbade för var föda för dagen.
De var friska o rena men när de bo fäste sig så gick de nedför.
Då kurade man ihop sig o man levde närmre djuren och så fördes sjukdomarna fortare och tillvaron blev smutsigt. Vatten var svårt o hitta eftersom de bofasta smutsade ner det. Det fanns inte någon struktur med hur man skulle exempelvis hantera avföringen.
När man hade bosatt sig så kunde man skaffa flera barn och människobefolkningen ökade då kraftigt under jordbruksrevolutionen. Detta medförde att epidemiska sjukdomar kunde spridas och kunde döda flera människor på en kortare tid, detta ledde till att medel livslängden sjönk. Dock så gjorde den snabba förökningstakten att man blev fler, eftersom man skaffade barn i mycket ung ålder.
Jordbrukarnas dagar såg lika ut, man rörde sig inte runt lika mycket och det var ingen variation på varken kost eller vardagssysslor.
Nu blev det så att skötseln av jordbruksmark och boskap hamnade i centrum. Man började tänka i ägande tankar om privat mark.
De människor som fortfarande levde på jägar- och samlar livsstilen hade ingen förståelse om äganderätt och därför så blev de måltavlor från jordbrukarnas håll. Jägarna och samlarna var inte många i antal men de kunde jaga och var vältränade krigare. De vandrande människor hade då ingen ägo att själva att försvara utan kunde vandra vidare om de fick motstånd vilket inte de bofasta kunde.
Konsekvenser av jordbruk samhälle:
- Man blev uppfinningsrik och man uppfann redskap exempelvis, djurplog och segel
- Ekologiska konsekvenser.
Innan hade man bara begränsat sig med påverkan på miljön. Jordbruket gjorde så att miljön fick dåliga konsekvenser, och synen på miljön ändrades.
Man var inte längre beroende av den föda som vildmarken gav, utan att de kunde odla växter och föda upp djur för att få mat. Man började producera mer o skapa lager med mat istället för mat för dagen.
Man började anpassa miljön för sina behov, som att de avled floder för att kunna ge vatten till sina marker och den marken de använde för att odla brände de först ner allt som fanns på marken och sedan plöjde de o började odla
De viktigaste grödorna var vete, majs och ris, och de viktigaste djuren var får, getter, grisar och kor.
Men det var inte bara dåliga konsekvenser som jordbruket utan man kunde nu säkrad mat genom odling. Man visste hur mycket mat man hade vilket gav fördelar att överleva under vintersäsonger eller perioder av missväxt.
- Man organiserar krig mellan olika stammar, ex om någon försökte ta ifrån någons mark eller ägodelar. Man började skaffa ägodelar först när man gick över till jordbruk som exempelvis djur som man hade på gården.
- Man började dela in tiden i årstider, man förstod årstider mer och kunde kontrollera sköder. Almanackor, sköder, årstid.
I det bofasta samhället uppkom senare klassskillnaderna.
Alla behövde inte längre arbeta för att få fram mat utan de räckte med att en grupp specialiserade sig på sin uppgift och andra kunde odla eller tillverka annat. Och så var det klasser uppkom.
De flesta höll fortfarande på med jordbruk men en del kunde börja arbeta med annat. Som handel och hantverk. Andra blev religiösa och fick då i uppgift att ha kontakt med gudar som människorna dyrkade. Man kunde leva på sina tjänster.
Anda specialiserade sig inom krigsföring för att kunna skydda sig och då kunde börja attackera närliggande områden för mark, materiel och arbetskraft. De slavar man fångade var en stor arbetskraft för samhället.
De formella olikheterna så hade man vissa skyldigheter och rättigheter i den samhällsklass man befann sig i exempelvis präster och slavar hade olika rättigheterna.
Fynd av gravar har bevisat detta, genom att de välnärda var längre o hade levt bättre än de mindre välnärda människor.
Eliter växte fram, samhällets kungar, faraoner osv. Samhället blev större o de små stamledarna började försvinna o började leva mer tillsammans under samma makt.
Nu uppstod civilisationen.
Hur ändrades rollerna för kvinnor, män och barn i jordbruksamhället?
Sker en social skiftning, med tydliga könsroller. Man delar upp in- och utomhus arbetet. Kvinnorna sköter det som sker inne i huset o männen utanför.
Kvinnan, som i samlarsamhället kanske bidrog med basfödan kunde inte klara av samma arbetsinsats som mannen i det mer fysiskt krävande jordbrukssamhället. Hennes betydelse för den dagliga försörjningen blev mer underordnad och den ökade barnskaran krävde mer tid och omsorg.
Sedan var det också så att förmågan för männen o kvinnorna var annorlunda. Kvinnorna hade olika skäl exempelvis att de var gravida eller tog hand om småbarn och då inte kunde följa med utan var tvungna att vara hemma.
Så när jordbrukssamhället växte så blev det männens stora ansvar att ta hand om familjen genom att erbjuda mat och kläder.
källor:
http://www.historia2.se/historia123/?p=284
http://web.comhem.se/~u13115096/Historia/jordbruket.html
Anteckningar
Kvinnan, som i samlarsamhället kanske bidrog med basfödan kunde inte klara av samma arbetsinsats som mannen i det mer fysiskt krävande jordbrukssamhället. Hennes betydelse för den dagliga försörjningen blev mer underordnad och den ökade barnskaran krävde mer tid och omsorg.
Sedan var det också så att förmågan för männen o kvinnorna var annorlunda. Kvinnorna hade olika skäl exempelvis att de var gravida eller tog hand om småbarn och då inte kunde följa med utan var tvungna att vara hemma.
Så när jordbrukssamhället växte så blev det männens stora ansvar att ta hand om familjen genom att erbjuda mat och kläder.
källor:
http://www.historia2.se/historia123/?p=284
http://web.comhem.se/~u13115096/Historia/jordbruket.html
Anteckningar
MARIA:
FRÅN FLODKULTURER TILL IMPERIER. VILKA ÄR ”ANTIKENS FYRA KLASSISKA IMPERIER” SOM SAMTLIGA BLEV MYCKET VIKTIGA FÖR DEN FORTSATTA HISTORISKA UTVECKLINGEN? VILKET ARV LÄMNADE DE EFTER SIG?
Flodkulturer:
En flodkultur är en tidig civilisation som uppstått tack vare tillgången till ett större flodsystem.
De äldsta civilisationerna uppstod vid floder. De första högkulturerna växte fram vid de stora floderna; Egypten vid Nilen, Pakistan vid Indus, Mesopotamien vid Eufrat och Tigris, Kina vid Huanghe. Jordbruket hade utvecklats såpass långt att alla behövde inte längre delta i att få tag på mat – man kunde istället tillverka andra saker som samhället behövde och detta ledde till att olika yrken uppstod vilket ledde till att samhället blev mer socialt och ekonomiskt. Man fick en organiserad struktur. Odlingsättet hade en viktig roll i att forma samhället. Gemensamt för floderna var deras återkommande översvämningar som bevattnade och gödde marken. Tack vare detta, blev jorden extremt bördig och möjligheter att expandera det odlade området uppkom. Eftersom olika människor, tog hand om olika sysslor (matproduktion, tillverkling av redskap/föremål) växte hierarkier fram. Alltså - man började samordna arbete i större enheter och man kunde börja leva på andras arbete utan att själv delta i produktionen. En större enhet växte fram. Man var mycket beroende av varandra och man hade skapat en administrativ, militär, ekonomisk, religiös enhet.
Något som underlättade för statens uppkomst och utveckling var skrivkonsten. Tack vare denna kunskap kunde man skriva ner lagar, regler, avtal samt föra statistik över mängden människor i riket och hur mycket de betalade i skatt.
Trots att högkulturerna uppstod oberoende av varandra hade de en del saker gemensamt:
Antikens fyra klassiska imperier var Romerska riket - 200 f.v.t-400-talet v.t, Perserriket - 500-300 f.v.t, Mauryariket - 300-200 f.v.t, Handynastin - 200 f.v.t.
Jag har valt att fördjupa mig i Romarrikets uppkomst, storhetstid, fall och vilket arv det har lämnat efter sig.
Några källor som berättar för oss hur staden Rom eller hur Romarriket växte fram är olika sagor. (Fakta ersattes ofta med berättelser.)
En av de vanligaste berättelserna handlar om en kungadotter, som födde tvillingar som man satte ut på ett träfat i floden Tibern. När de kom i land, tog först en varginna hand om dem till den dagen då en herde hittade dem och lät dem växa upp hos honom. Pojkarna Romulus och Remus växte upp och fick reda på att de var av kunglig släkt. De beslöt sig då för att bygga upp en ny stad där de växte upp men blev osams då de inte kunde komma överens om var murarna runt staden skulle stå och det slutade med att Romulus dödade sin bror. Därmed fick staden fick sitt namn efter segraren. Enligt forskare har Romulus aldrig funnits. Man antar att namnet i sagan blev Romulus eftersom det ska ha funnits en gammal respekterad släkt med det namnet.
Enligt romersk tradition började staden Rom med ett antal byar runt kring floden Tibern. På 500-talet f.Kr. hade staden växt till ett rike som styrdes av en kung, dock brukar man säga att Rom blev till någon gång under 700-talet eller kanske till och med senare. Rom växte fort och senare kom att omfatta hela det område som man kallar för Italienska halvön. Detta, tack vare stadens perfekta läge vid Tibern. Platsen var utmärkt för handel och romarna kunde lätt besegra andra som var på halvön.
Efter flera hundra år hade riket blivit ett världsvälde och imperium. Romarriket existerade i ca. 1000 år. Detta imperium var väldigt kraftfullt. Riket omfattade allt land runt Medelhavet. För att Romarriket skulle hålla ihop krävdes bra organisation, tydlig lagstiftning och stark krigsmakt.
Romarrikets utbredning
Riket hade sin storhetsperiod år 117 e.Kr. då kejsar Trajanus regerade.
I slutet av 100-talet e.Kr anfölls Romarna av germanska stammar. Dessa anfall blev för svåra för romarna att klara av och det var en av anledningarna att krigsmaktens betydelse ökade. Handeln gick det inte heller bra för och städerna blev därför inte lika betydelsefulla som förut - vilket i sin tur ledde till bl.a. minskad befolkning, minskad tillgång till slavar, omfattande miljöförstöring och långsammare teknisk utveckling. Man kunde helt enkelt inte hålla ihop riket längre. De blev anfallna av fiender, främst i de norra delarna och detta var en av anledningarna till att riket delades i två delar (395 e.kr.)
Det romerska arvet
Romarriket har haft stort inflytande på det Västerlänska kulturarvet och det är tydligt att vi har tagit efter från antikens människor, vilket egentligen inte är så konstigt.
källor:
wiki
historia 1B
bild: romarrikets utbredning - historia 1B
http://hem.passagen.se/acke81/Antiken.html
http://sv.dahnielson.com/2005/10/de-tidiga-hogkulturerna/
En flodkultur är en tidig civilisation som uppstått tack vare tillgången till ett större flodsystem.
De äldsta civilisationerna uppstod vid floder. De första högkulturerna växte fram vid de stora floderna; Egypten vid Nilen, Pakistan vid Indus, Mesopotamien vid Eufrat och Tigris, Kina vid Huanghe. Jordbruket hade utvecklats såpass långt att alla behövde inte längre delta i att få tag på mat – man kunde istället tillverka andra saker som samhället behövde och detta ledde till att olika yrken uppstod vilket ledde till att samhället blev mer socialt och ekonomiskt. Man fick en organiserad struktur. Odlingsättet hade en viktig roll i att forma samhället. Gemensamt för floderna var deras återkommande översvämningar som bevattnade och gödde marken. Tack vare detta, blev jorden extremt bördig och möjligheter att expandera det odlade området uppkom. Eftersom olika människor, tog hand om olika sysslor (matproduktion, tillverkling av redskap/föremål) växte hierarkier fram. Alltså - man började samordna arbete i större enheter och man kunde börja leva på andras arbete utan att själv delta i produktionen. En större enhet växte fram. Man var mycket beroende av varandra och man hade skapat en administrativ, militär, ekonomisk, religiös enhet.
Något som underlättade för statens uppkomst och utveckling var skrivkonsten. Tack vare denna kunskap kunde man skriva ner lagar, regler, avtal samt föra statistik över mängden människor i riket och hur mycket de betalade i skatt.
Trots att högkulturerna uppstod oberoende av varandra hade de en del saker gemensamt:
- Alla uppkom längs en flod med bördig mark runtomkring sig och med hjälp av floden kunde man konstbevattna- och därmed odla.
- Befolkningstätheten var hög i dessa områden, tack vare tillgången till jordbruksmarken och därför bildades städer.
- Alla präglades av klasskillnader. Högsta överklassen var präster och krigare, medan handelsmännen, hantverkarna och bönder utgjorde merparten av befolkningen. Man hade ledare i riket, för att effektivt kunna styra.
Antikens fyra klassiska imperier var Romerska riket - 200 f.v.t-400-talet v.t, Perserriket - 500-300 f.v.t, Mauryariket - 300-200 f.v.t, Handynastin - 200 f.v.t.
Jag har valt att fördjupa mig i Romarrikets uppkomst, storhetstid, fall och vilket arv det har lämnat efter sig.
Några källor som berättar för oss hur staden Rom eller hur Romarriket växte fram är olika sagor. (Fakta ersattes ofta med berättelser.)
En av de vanligaste berättelserna handlar om en kungadotter, som födde tvillingar som man satte ut på ett träfat i floden Tibern. När de kom i land, tog först en varginna hand om dem till den dagen då en herde hittade dem och lät dem växa upp hos honom. Pojkarna Romulus och Remus växte upp och fick reda på att de var av kunglig släkt. De beslöt sig då för att bygga upp en ny stad där de växte upp men blev osams då de inte kunde komma överens om var murarna runt staden skulle stå och det slutade med att Romulus dödade sin bror. Därmed fick staden fick sitt namn efter segraren. Enligt forskare har Romulus aldrig funnits. Man antar att namnet i sagan blev Romulus eftersom det ska ha funnits en gammal respekterad släkt med det namnet.
Enligt romersk tradition började staden Rom med ett antal byar runt kring floden Tibern. På 500-talet f.Kr. hade staden växt till ett rike som styrdes av en kung, dock brukar man säga att Rom blev till någon gång under 700-talet eller kanske till och med senare. Rom växte fort och senare kom att omfatta hela det område som man kallar för Italienska halvön. Detta, tack vare stadens perfekta läge vid Tibern. Platsen var utmärkt för handel och romarna kunde lätt besegra andra som var på halvön.
Efter flera hundra år hade riket blivit ett världsvälde och imperium. Romarriket existerade i ca. 1000 år. Detta imperium var väldigt kraftfullt. Riket omfattade allt land runt Medelhavet. För att Romarriket skulle hålla ihop krävdes bra organisation, tydlig lagstiftning och stark krigsmakt.
Romarrikets utbredning
Riket hade sin storhetsperiod år 117 e.Kr. då kejsar Trajanus regerade.
I slutet av 100-talet e.Kr anfölls Romarna av germanska stammar. Dessa anfall blev för svåra för romarna att klara av och det var en av anledningarna att krigsmaktens betydelse ökade. Handeln gick det inte heller bra för och städerna blev därför inte lika betydelsefulla som förut - vilket i sin tur ledde till bl.a. minskad befolkning, minskad tillgång till slavar, omfattande miljöförstöring och långsammare teknisk utveckling. Man kunde helt enkelt inte hålla ihop riket längre. De blev anfallna av fiender, främst i de norra delarna och detta var en av anledningarna till att riket delades i två delar (395 e.kr.)
Det romerska arvet
Romarriket har haft stort inflytande på det Västerlänska kulturarvet och det är tydligt att vi har tagit efter från antikens människor, vilket egentligen inte är så konstigt.
- Romarna utvecklade byggnadskonsten - sättet att bygga valv, vägar, byggnader, arenor, badhus och tempel.
- Våra bokstäver skapades av romarna och ibland använder vi även deras siffror.
- Hur romarna tänkte inom lag och rätt har vi tagit efter. Ex: orsaken till ett brott spelar roll när straffet utdöms.
- Kristendomen spreds över Europa pga. det Romerska riket.
källor:
wiki
historia 1B
bild: romarrikets utbredning - historia 1B
http://hem.passagen.se/acke81/Antiken.html
http://sv.dahnielson.com/2005/10/de-tidiga-hogkulturerna/
Är jordbruksrevolutionen ett EVOLUTIONÄRT misstag?
Jordbruksrevolutionen är en stor anledningen till hur vi har det idag, det var en tid då mycket hände och utvecklades som gjorde att mänskligheten gick framåt.
Men om man kollar på hur mänskligheten har påverkat miljön så kan man förstå varför det skulle ha varit en bra anledning till varför vi inte skulle ha rört den o lämnat den som den är i balans: för att säkra världens framtid.
Många djur och växter utrotades och vattenkällor försvann.
Men människan gör allt för att överleva redan då men som då så styr även okunskapen och egoismen ageranden. Då visste man inte vad man gjorde mot miljön som vi gör idag. Vi utvecklas och utvecklar metoder än idag men med större påverka på miljön.
Det finns mycket som är likt från jordbrukstiden.
Man krigar för att markera vad som är mitt och ditt, alla kämpar för att få mat för dagen genom arbete dock vissa hårdare än andra.
Men om man kollar på hur mänskligheten har påverkat miljön så kan man förstå varför det skulle ha varit en bra anledning till varför vi inte skulle ha rört den o lämnat den som den är i balans: för att säkra världens framtid.
Många djur och växter utrotades och vattenkällor försvann.
Men människan gör allt för att överleva redan då men som då så styr även okunskapen och egoismen ageranden. Då visste man inte vad man gjorde mot miljön som vi gör idag. Vi utvecklas och utvecklar metoder än idag men med större påverka på miljön.
Det finns mycket som är likt från jordbrukstiden.
Man krigar för att markera vad som är mitt och ditt, alla kämpar för att få mat för dagen genom arbete dock vissa hårdare än andra.
